This work might be regarded as a diary documenting my life during a period when I took pictures 24/7, even in the night I let the shutter be wide open, exposing while I was asleep. The people in the pictures are persons that are close to me; parents, my sister, my closest friends, my self and also some people I only met by accident on the street.
In this work I use external, concrete attributes, things and events to describe interior associations, an imaginary reality. A reality which for me is entirely real.
The title of the book is a term derived from psychiatry, which means that each and every child should be entitled to a loving and caring environment by her or his parents. This child will enter life with the feeling of being held. Held by her parents, her self and by life itself.
The one child that for any reason grows up in a family where this love is not possible, will, as an adult, constantly find herself in an endless, desperate search for holding. And in some cases will experience a feeling of falling.
The search for somewhere to hold on to will express itself in various ways; symbiotic love affairs, destructiveness, escaping, a constant feeling of alienation, of being outside.
The book’s story is, in many ways, a self portrait, but deep down inside, human beings are very alike. In our searching, the questions, confusions, we may find a universal strand of humanity; the difference between us lies often in the answers. And therefore, this work is a self portrait with universally human questions/stories.
På svenska
Holding är en slags dagboksanteckningar från en tid i mitt liv då jag fotograferade konstant. Även på natten satte jag upp kameran på ett stativ och lät jag slutaren stå öppen mot mig själv under de timmar då jag sov. Människorna på fotografierna är mestadels personer som står mig nära; min farmor, mina föräldrar, min syster och jag själv. En del av de porträtterade är också personer som jag mött av en slump på gatan. Holding fick år 2006 Svenska fotografers Förbunds utmärkelse för Årets bästa fotobok. I mitt fotografiska arbete använder jag mig av externa, konkreta attribut för att skildra en inre emotionell verklighet, en verklighet som för mig är minst lika verklig och ytterst påtaglig.
Bokens titel, Holding, är en term som jag hämtat ifrån psykoterapin. Den säger att varje enskilt litet barn bör få en självklar känsla av att vara älskat och omhändertaget. Detta barn kommer sedan att gå ut i livet med en känsla av att vara hållen. Hållen av sina föräldrar, hållen av sig själv och hållen av livet. Det barn som växer upp i en miljö där denna självklara kärlek av någon anledning inte fanns, kommer som vuxen att ständigt söka och desperat leta efter känslan av holding. I stället för känslan av att vara hållen kommer känslan av att falla och falla som i en bottenlös rymd. Sökandet efter någonstans att hålla sig i kan te sig på olika sätt; symbiotiska kärkelsförhållanden, destruktivitet, flyktbeteende och rastlöshet, en ständig känsla av alienering, av utanförskap.
Bokens berättelse är på flera sätt ett slags självporträtt. Men jag är övertygad om att i djupet på varje människa är vi alla relativt lika. I vårt sökande, i frågorna och i vilsenheten, i längtan efter tillhörighet och närhet är vi alla lika. Därför är denna berättelse inte enbart ett självporträtt utan även en djupt allmänmänsklig berättelse.