Bokrecension av Tommy Arvidsson
Det är en liten bok med rött sidenomslag. Jag tror att den har exakt samma storlek som en sådan där bok där ens vänner skulle skriva en hälsning. Alla högstadietjejer hade en sådan.
Puppy love handlar om den där brytningstiden då man helst vill återgå till flickrummet med dockskåpet och Barbiedockorna. Den handlar om att vilja bli sedd. Om att vara tonårig tjej och att vara lite skraj och samtidigt lockad av dom där alldeles för stora och alldeles för stöddiga tonårskillarna. Och den handlar om att den där tonårskänslan dröjer sig kvar. När man har parmiddagar med levande ljus och exklusiv chokladask och försöker samla vuxenpoäng. Kanske möter man till slut någon man kan vara alldeles trygg hos.
Bokens första bild föreställer den där situationen som vi väl alla har upplevt eller sett. Killen som sitter sovande i en sunkig soffa på någon slags fest. Det hela verkar pågå i en sådan där kvarterslokal som man kan hyra i sitt bostadsområde. Gränsle över honom sitter tjejen som nu äntligen vågar försöka kyssa honom. Men det är alltför sent och han är alltför full för att fatta att han är uppvaktad.
Den bild som starkast stannar kvar i mitt minne är den som föreställer den lilla hamstern som sitter förskräckt på gräsmattan i mörkret och ingen hjälp finns att få. Där är bara mörker och faror. Det kanske är den känslan vi alltid bär med oss i livet oavsett hur trygga och stabila vi synes vara på ytan.
Anna Clarén har sammanställt fotografier från sin barndom, ungdomstid och vuxenliv. Hon berättar med skräckblandad förtjusning om de känslor som hon upplevt, om längtan tillbaks till kattbroderierna och dockorna. Men också om nyfikenhet och trånad efter alla de där killarna som hon porträtterar med tröjorna dragna upp över huvudet. Och om den där osäkerheten som sitter längst inne i oss alla och gnager.
Duger vi? Vill någon verkligen ha oss?
Bokens avslutande bild föreställer en våg, en sådan där taskig reproduktion av en oljemålning, antagligen en väggtapet. Men den är ändå lite hoppingivande. Där finns en våg, en framåtskridande rörelse.
© Tommy Arvidsson, 20091221
av Mats Rosén
Bibliotekstjänst, Häftepos 09123117
Bilderna i den här fotoboken är, som titeln, mångbottnade och öppna för tolkningar. Men här finns, om man så vill, en berättelse som tar sin utgångspunkt i några fotografier av Anna Clarén själv som brådmogen tonåring poserande framför kameran. Tillkämpat förförisk sneglar hon lite skrämt och förväntansfullt in i kameran och framtiden. Dessa bilder kombineras med andra foton av tonårsflickor och deras värld, men också symboliskt laddade foton av en sluten och lockande manlig värld blandat med gulliga husdjur, oroande naturmotiv och enstaka bilder av en välordnad vuxenvärld. Boken ger en illusion av att vara vilket tonårsalbum som helst, men Clarén lyckas med sina egensinniga, personliga och utstuderade bilder ge ett kraftfullt uttryck för tonårsflickans ambivalenta värld av att vilja synas, bli tagen på allvar och bli älskad och skräcken för att lämna den invanda och trygga hemmavärlden dominerad av kravlös husdjurskärlek. Clarén förmår verkligen gestalta det inre genom det yttre.
© Mats Rosén